Gå över till innehållet

Vad gäller det?

Regionala organisationer förbereder gemensamt och på frivillig bas utvecklingsarbetet för social- och hälsovårdstjänsterna inom Egentliga Finland.  Målsättningen är att på bred front stärka samarbetet för produktionen av social- och hälsovårdstjänsterna inom regionen.  Tillsvidare ligger fokus på utvecklingen av serviceinnehållet.  Separat beredning av förvaltningen påbörjas då lagstiftningen som gäller social- och hälsovårdsreformen framskridit på nationell nivå tillräckligt långt.

Utvecklingsarbetet förs sedan vidare i form av ett helhetsprojekt som finansieras av social- och hälsovårdsministeriet. Strukturreformen och programmet Framtidens social- och hälsocentral är de huvudsakliga delprojekten inom helhetsprojektet och de innehåller många olika innehållsmässiga och funktionella utvecklingsmål.

I Egentliga Finland pågår dessutom många andra utvecklingsprojekt inom ramen för social- och hälsovårdsreformen och för dessa ansvarar kommunerna och tredje sektorn.

Organiseringsplanen för social- och hälsovården i Egentliga Finland

Utvecklingsarbetet för social- och hälsovårdstjänsterna som överskrider organisationsgränserna baserar sig på den organiseringsplan som kommunerna och samkommunerna godkände för social- och hälsovården i Egentliga Finland år 2019. Beslut har fattats att planens giltighetstid förlängs till utgången av år 2021.  Tidpunkten för nästa uppdatering av organiseringsplanen är hösten 2021.

Organiseringsplanen utgår från fem principer:

  • Kunden går före organisationen
  • Tillgång till service i rätt tid garanteras
  • Förebyggande tjänster och basservice som är effektiva och kostnadseffektiva förstärks
  • Servicen reformeras med beaktande av digitaliseringen
  • Pengarna ska räcka till

Målsättningen är att medborgarna garanteras fungerande och jämlik service av hög kvalitet som grundar sig på det verkliga servicebehovet. Samtidigt tas inverkan på kunderna och på utgifterna samt på kundernas språkliga rättigheter i betraktande.

För att nå denna målsättning behövs allt tätare samarbete mellan primärhälsovården, socialväsendet och den specialiserade sjukvården.   Dessutom beaktas i utvecklingsarbetet samarbetet mellan aktörer inom den övriga offentliga sektorn, den privata sektorn och tredje sektorn.

Bilaga:

Temagrupper och ansvariga föredragande

Tematiska arbetsgrupper har sammanställts för den innehållsmässiga beredningen.  Arbetsgrupperna styr det praktiska utvecklingsarbetet inom respektive områden:

  • Främjande av välbefinnande och hälsa
  • Somatiska hälsotjänster (inkl. akuttjänster)
  • Tjänster inom den orala hälsan
  • Rehabiliterings-, vård- och omsorgstjänster för äldre
  • Tjänster för barn, ungdomar och familjer
  • Mentalvårds- och missbrukartjänster, sociala tjänster och tjänster för personer med funktionsnedsättning
  • Informationsledning
  • Elektroniska tjänster
  • Reform av kund- och patientsystem

Varje utvecklingsteam har en utsedd ansvarigföredragande som leder den tematiska arbetsgruppen.  Ansvarigföredragandena håller möte var tredje vecka, varvid det aktuella tidsmässiga läget uppdateras för varje tematisk helhet.

Informationen om var man ligger i beredningen distribueras av en grupp regionala informatörer för social- och hälsovårdsreformen som håller möten regelbundet.  I denna grupp finns det representanter för kommunerna, sjukvårdsdistriktet och organisationsfältet.  Representanterna förmedlar informationen om aktuella ämnen via sina respektive informationskanaler.

I Egentliga Finland finns det hundratals experter inom social- och hälsovården som deltar i det praktiska utvecklingsarbetet.

Finansiering och tidsplan

Social- och hälsovårdsministeriet uppgjorde 29.6.2020 programmet Framtidens social- och hälsocentral och fattade beslut om statsfinansiering av den regionala beredningen av social- och hälsovårdsreformen.

I Egentliga Finland beviljades Åbo stad 5 550 386 euro i statsunderstöd för ett utvecklingsprojekt för programmet Framtidens social- och hälsocentral.

I Egentliga Finland beviljades Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt 9 673 556 euro i statsunderstöd för den regionala beredningen av social- och hälsovårdsreformen. Enligt beslutet tillfaller de olika delområdena följande finansiering:

  • Frivillig regional beredning och projektkoordinering (delområde 1)
    • 1 982 500 euro
  • Utveckling av ledning och styrning (delområde 2)
    • 2 500 000 euro
  • Reform och harmonisering av tillvägagångssätt och processer med hjälp av digitala medel (delområde 3)
    • 4 935 056 euro
  • Utveckling på samarbetsområdesnivå eller annan för landskapen gemensam utveckling (delområde 4): Pilot för västkustens kunskaps- och stödcenter
    • 256 000 euro.

Statsunderstödprocenten för strukturreformprojektet är 80 % och den gemensamma självfinansieringsandelen för organisationerna i regionen är 20 %.  Strukturreformprojektet fortsätter enligt beslutet till och med 31.12.2012.

Programmet Framtidens social- och hälsocentral pågår inom Egentliga Finland till och med 31.12.2022.  Finansieringen av programmet grundar sig på statsbidrag på 100 %.  Ytterligare ansökningar kommer att tillställas programmet.

Projektstyrning av statsunderstöden

De nationella, statsunderstödda projekten finansieras med statsunderstöd som gör det möjligt att genomföra en del av utvecklingsprojekten som ingår i organiseringsplanen.    Enligt besluten som fattats i kommunerna och samkommunerna ansvarar social- och hälsovårdsreformens chefsmöte för tjänstemannaledningen i båda projekten.  Här kompletteras chefsmötet med representanter för kompetenscentret inom det sociala området, för en primärvårdsenhet och för organisationerna.

Ärendena som upptas av projektens styrgrupp behandlas i princip i samband med social- och hälsovårdsreformens chefsmöte innan det egentliga mötet inleds.  Vid behov sammankallas styrgruppen också vid andra tidpunkter.

Kommundirektörsmötet står ovanför social- och hälsovårdsreformens chefsmöte och ansvarar för styrningen av beredningen av det kommunala beslutsfattandet som gäller verkställigheten av utvecklingsarbetet.  Den politiska styrningen sker genom kommunmöten, där kommunerna representeras av kommunernas fullmäktig- och styrelseordföranden samt kommundirektörer.  Representanter för sjukvårdsdistriktet, specialomsorgen och landskapsförbundet ingår också bland kommunmötesdeltagarna.

Det juridiskt behöriga styrningsansvaret för beredningen ligger i sista hand hos kommunerna och samkommunerna som har ansvar för att ordna social- och hälsovårdsservicen ända tills organiseringsansvaret övergår till en ny regional självstyrande aktör.

Nyckelord: Organiseringsplan , finansiering