Gå över till innehållet

Strukturreformen

Erfarenhetskompisarna hämtar viktig erfarenhetsbaserad information kring barnskyddsfrågor som behövs då kombinationsenheten utvecklas

Vid utvecklingen av barnskyddsservicen blir rösten av barn, unga och familjer som behöver ett stödnätverk fortfarande ofta ohörd eller alltför svag.  I pilotprojektet kring västkustens kunskaps- och stödcenter (OT) för barn och unga – som hör till strukturreform inom den stora social- och hälsovårdsreformen – kommer erfarenhetsexperterna till tals under hela utvecklingsprocessen.

Veera Mäki och Tanja Haapasalo har under hela sitt liv upplevt brandskyddsåtgärder.  De har alldeles nyss avslutat sin utbildning för att bli erfarenhetskompisar.  Utbildningen ordandes av familjerehabiliteringscentret Lauste (Perhekuntoutuskesus Lauste) och förverkligades inom projektet Från klient till partner.  Damerna har nu engagerats som medverkare i det centrala pilotprojektet kring västkustens kunskaps- och stödcenter (OT) för barn och unga, där de genomför en treveckorsperiod i praktisk arbetslivsorientering.  Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt ansvarar för pilotprojektets administration.

Erfarenhetskompisarna är föräldrar som fått utbildning för denna funktion och som arbetat med kamratstöd och utveckling inom barnskyddet.  I det centrala pilotprojektet kring västkustens kunskaps- och stödcenter (OT) för barn och unga är målet att få till stånd ett multiprofessionellt kunskaps- och stödcenter som arbetar i nätverk.  Pilotprojektets främsta funktion är att skapa en barnskyddsenhet för klienter med psykiatriska problem och som behöver vård utom hemmet.

– Vi behöver erfarenhetsbaserad information för att bibehålla vårt fokus att svara så väl som möjligt på klienternas behov, Saara Aho, som är projektkoordinator, påpekar att klienternas delaktighet kommer att öka när vi får servicen i gång.

Kommer nära och väcker också smärtsamma minnen, men det behövs

– Mina egna erfarenheter gäller dessa frågor och precis denna värld. Det känns alldeles otroligt att jag nu för min egen del kan dela min erfarenhet och kunskap om hur det känns att ha varit omhändertagen under ungdomsåren, att ha haft ett eget barn med enormt behov av många sorters stöd och att ha genomlevat hela ansökningsrumban som behövs.   Tanja Haapasalo är nu mor till vuxna barn på över tjugo år och gläds åt att det nu gäller att utveckla en form av service där klientens röst hörs på ett alldeles nytt sätt.

Hon anser att erfarenhetskompisar skulle vara viktiga i alla enheter som jobbar med barnskydd.

– Omhändertagande och sjukhusintagning av psykiatriska orsaker är minsann traumatiska upplevelser. Det vore väldigt viktigt att genast etablera ett förtroligt förhållande till en ny klient, vilket skulle ge klienten själsfrid och positiva tankar under en tid av ångest och frustration.

Projektledare Tuija Eskelinen delar hennes uppfattning.  Att bli bemött av människor som visar uppskattning i en svår situation är viktigt.

– Det finns ett stort informationsbehov då någon blir omhändertagen eller intagen för psykiatrisk vård.  Informationen lindrar.  En erfarenhetsexpert är en viktig och närstående människa som förstår vad den andra håller på att gå genom.

Veera Mäkis sakkunskap som erfarenhetskompis ligger på två nivåer – som mor idag får hon stödinsatser från öppenvården, men hon har egna och mycket tunga barndoms- och ungdomserfarenheter.

– För mig är det viktigt att kunna bidra till att göra de ungas röst hörd. Hur känns de åtgärder som barnet eller den unga måste uppleva i en ålder där saker och ting är obegripliga och livssituationen kan vara synnerligt tung? Jag kan fortfarande ta på mig den rollen och vill på alla sätt stöda unga som själva upplever den.

Empirisk kunskap och erfarenhetskunskap utnyttjas balanserat

Hittills har tjänsterna inom barnomsorgen främst betraktas och utvecklats ur professionellt perspektiv, d.v.s. ur de aktörers perspektiv som arbetar professionellt med dessa frågor och forskar i dem.

Den kombinerade enheten ska skapas med stöd av kunskap som härstammar såväl ur forskning och experter som ur erfarenhet.  Meningen är att den nya tjänsten ska betjäna målgrupperna på bästa tänkbara sätt.

– Inom barnskyddet finns det mycket att jobba med och lära sig. Ett sätt att befrämja utvecklingen på är att lyssna på klienternas röst.  Genom att lyssna kan vi undvika felaktiga sätt att agera och negativa attityder, och dessutom kan vi komplettera servicen till de delar som innehåller brister.  Det allra viktigaste är att lyssna på vad klienten säger – att inge förtroende och att vara närvarande, säger Tuija Eskelinen.

– Att ha varit med i utvecklingsarbetet har ökat känslan av betydelse och signifikans som visserligen fick ett lyft redan då vi var i utbildning för erfarenhetskamratskap, säger Veera Mäki (till vänster) och Tanja Haapasalo.

Veera Mäki och Tanja Haapasalo anser att denna nya typ av service är precis sådan som den alltid borde ha varit.

– Jag har genomgått processerna och upplevt servicen.  Nu när jag är en av systemets utvecklare och senare kommer att kunna ge mitt stöd åt klienterna, identifieras den hjälp som barnen, de unga och familjerna behöver på bästa tänkbara sätt och hjälpinsatserna kan optimeras.  Då är det mera sannolikt att den som tagit emot servicen håller sig på rätt väg, säger Veera Mäki.

Men för att all den mångsidighet som utvecklingsarbetet förutsätter ska förverkligas behövs mångsidiga erfarenhetskompisar.

– Vi har dessutom idkat samarbete med FinFami – Centralförbundet anhörigas stöd för mentalvården och konsulterat den nationella barnskyddsorganisationen Pesäpuu r.f.  Vi har också intervjuat erfarenhetsexperter vid Åucs.  Jag tror att varje erfarenhetskompis har sin egen särskilda syn på servicen som vi håller på att utveckla, säger Tuija Eskelinen.

Saara Aho anser att klientens roll inom social- och hälsovårdsreformens serviceproduktion kommer att ändras i framtiden.

– Vi kommer att uppleva klienterna allt oftare som social- och hälsovårdsproducenter.  Alla former av verksamhet typ kamratstöd eller erfarenhetskamratskap är utmärkta exempel på detta och vägvisare för framtiden.

Pilotprojektet västkustens OT-stödcentra erbjuder också professionella aktörer konsultationsmöjligheter i särskilt krävande situationer.  Pilotprojektet drivs i landskapen Egentliga Finland, Satakunta och Österbotten   Projektet administreras av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Text och bild: Heidi Pyhälahti

Nyckelord: unga , barn , pilot , kunskaps- och stödcenter , projekt , barnskydd